Sitter på tunnelbanan och läser Rollspel av David Baldacci när en dam slår sig ner framför och tar upp Vinnaren av David Baldacci och jag tänker "den där boken var seg i början, bra i mitten och har lite konstigt slut". Damen tittar upp och jag tror hon ser min bok, hon tänker bergis "den där killen har bra smak", hon skulle bara veta att min sambo har tjatat på mig i minst ett halvår att jag ska läsa dessa böcker men man vill ju inte berätta att man har en bokstylist.
På sätet bredvid är det tre killar och en tjej i gymnasieåldern som slår sig ner och pratar högt om saker som är viktiga i livet, att det är så töntigt med vikbara mobiler, att den ena killen hade spytt som f-n i lördags, att det bara är töntar som går på Norra Real mm.
Även om jag är helt inne i min bok så kan jag inte låta bli att lyssna lite på mina reskamrater på sätet bredvid och efter att de tre killarna i sällskapet sågat större delen av Stockholms olika gymnasieskolor så är det tjejens tur att berätta veckans viktigaste ...
- Det är helt sjukt, jag fattar bara inte hur jag har kunnat gå till skolan tre dagar utan mitt löshår, äntligen känner jag mig hel igen.
Nu infinner sig lite julaftonsstämning i vagnen, jag och Baldaccidamen stannar båda upp och lyfter våra blickar precis som Ferdinands mamma gör i trefilmen på julafton när berättaren säger "att Tjuren Ferdinands mamma var en mycket förståndig mor, fast hon var en ko" vi tittar kort på varandra och konstaterar att vi hört rätt innan vi övergår till att läsa igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar