En historia om en skrytmåns ...

Apropå att tänka på vad man säger och när man säger det så kom jag och tänka på en historia som utspelade sig för minst 15 år sedan på en dyksemester på Maldiverna.

Jag, min sambo och ett par kompisar åkte på en gruppresa med Uppsala Dykresebyrå till Maldiverna en kanonresa där vi bodde i en bungalow 10 meter från stranden.

Ön vi bodde på hette Kuredo och en sak är säker om man inte var där för att dyka eller för total avslappning så hade man hamnat fel för det tog max 10 minuter att korsa ön till fots och man kunde promenera runt hela ön på cirka en timma.

Mitt på ön fanns den enda restaurangen och även baren där alla samlades på kvällarna för ett skönt häng i soffor och fåtöljer.

I baren jobbade två svenskar som jag kände mycket väl då vi hade jobbat tillsammans under ett antal år bland annat på hjulångaren Dixie Queen där jag vid den tidpunkten drev casinot tillsammans med en kompis.

En av killarna i vårt dykresesällskap tillhörde typen som gärna berättade om hur fantastiskt bra jobb han hade, hur fin bil han hade och hur lätt han hade att fixa brudar. Man märkte att hans kompisar tyckte att det var lite jobbigt att han hela tiden ville spela viktig.

En kväll när jag satt och läste vid bardisken kom han fram för att beställa och började då prata med barpersonalen, när han märkte att de pratade svenska så frågade han om de hade jobbat på krogen i Sverige och i så fall på vilken. De svarade att de säsongsjobbat i Åre och i Visby under många år men att de under de senast åren jobbat på hjulångaren Dixie Queen.

Nu sken killen upp som en sol och berättade att han hade en kompis som jobbat där under flera år. Barpersonalen frågade vad hans kompis hette och inom vilken del av krogen han jobbade och det är nu den roliga delen (tycker i alla fall jag) kommer.

Killen svarade att hans kompis hette …… och var casinochef men att han ganska snart skulle köpa loss hela verksamheten då han var så bra kompis med ägaren. Barpersonalen tittade på mig och lite försiktigt så visade jag att de inte skulle säga något utan jag beställde lite mer kaffe och låtsades som ingenting.

Killen gled iväg och jag och barpersonalen hade en ganska rolig pratstund.

Lite senare så var hela dykgruppen samlad och jag satt och pratade lite med en av ”skrytmånsens” kompisar som plötsligt berättade att de var ganska trötta på killens dryga attityd och då berättade jag om den lilla episoden i baren och att det var jag som var ägare till casinot och att jag aldrig hört talas om ”skrytmånsens” påhittade kompis.

Nu ville hans kompisar sätta honom på plats och när vi alla var samlade så sa en av hans kompisar, du ….. vad heter din kompis som är casinochef på Dixie Queen? Skrytmånsen så lite frågande ut och då säger en av mina vänner till mig ”men det måste väl du veta, det måste ju vara en av dina anställda”.

Jag kan lova att killen höll en ganska låg profil resten av resan och han höll sig en bra bit från baren.