Nu kör vi igen

En händelse under dagen gjorde att jag kände att det nog är dags att börja blogga igen och dessutom händer det så otroligt mycket sjuka saker i världen som man vill kommentera. Det är ju kul att skriva men samtidigt så är det ju kul om någon läser så det är ju extremt kul att se att det i alla fall finns sju människor som vill att jag ska börja blogga igen (OK, ni sa inget om ni skulle läsa).
Idag styrde jag kosan mot Uppsala för ett antal besök. Efter lunch så satt jag i bilen på en parkering mitt i Uppsala och administrerade lite grann. Rätt var det är så glider det in en bil på parkeringsplatsen bredvid mig, jag tittar upp för att föraren som är en dam i 70-årsåldern verkar ha lite svårt att få bilen på plats, hon kör in och backar ut ett antal gånger.

Jag återgår till att administrera men plötsligt så ”dunk” låter det när damen öppnar sin bildörr mot min och hon kliver ur utan en notis om att hon slagit mot min bil. Jag drar ner rutan och ropar hallå för att påkalla hennes uppmärksamhet och hon böjer sig ner och tittar in. Jag säger då lite lagom snällt ”ursäkta men damen märkte inte att ni slog mot min bil när ni öppnade dörren?”. Damen tittar ner på sin bil och sedan på min och sedan så tittar hon på mig som jag vore en idiot och svarar ”det blev i alla fall ingenting men du kanske tänka på nästa gång att inte parkera så nära för då är det lätt att man stöter i varandra” efter det så reser hon sig och promenerar iväg i rask takt.